Lillarydsgården
Lillarydsgården är en trelängad gård som delvis kan dateras till 1600-talets mitt. Gården som består av bostad, loge och stall, kommer från Perstorps socken i Norra Åsbo härad i norra Skåne.
På Fredriksdal omges gården av ett nyskapat kulturlandskap med historiska markslag.
Gå en rundtur i gården
Lillarydsgården är från en tid då byggnader hade höga trösklar och lågt i tak. Det kan vara svårt att komma in och ta sig runt. Här kan du titta runt i gården och lära dig mer om de olika rummen. Du kan klicka och dra på bilderna för att titta runt i huset.
Förstugan
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Google. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Soundcloud. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Du har nu gått in i förstugan på Lillarydsgården, en gård med sitt ursprung i mitten av 1600-talet. Gården låg i Perstorps socken, Norra Åsbo härad, en trakt som dominerades av lövskog och där jorden inte var så bördig. Det har bott många människor på gården men från 1880 stod den delvis tom. 1919 köpte Helsingborgs museum den och flyttade den till Fredriksdal där den återuppbyggdes 1924. En eldsvåda 1975 förstörde stora delar av husen och så gott som alla inventarier i bostaden. Inredningen som den ser ut idag visar hur det kunde se ut på en gård i den skånska skogsbygden ungefär 1830.
Dörren in i förstugan är delad i två delar. Ibland var det praktiskt att bara ha överdelen öppen, så att inte småbarn och djur skulle springa ut. Idag har vi vedkorgar och ytterskor stående i förstugan, men på 1830-talet hade de som bodde på gården ytterskorna på även inomhus. Det fanns inga golvmattor som blev smutsiga av ytterskorna men på vintern kunde gårdens invånare lägga ett lager halm på golvet i dagligstugan för att få det lite mer ombonat och varmt.
Östra rummet/ undantaget
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Google. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Soundcloud. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Det här rummet har egen eldstad och kunde tidvis fungera som bostad till en äldre generation på gården. Det var inte ovanligt att tre generationer levde tillsammans under vissa delar av livet på en större gård. De gamla kunde få ved och kanske ett antal säckar mjöl om året mot att de hjälpte till med enklare sysslor. En vanlig syssla var att ta hand om barnbarnen. Den delen där de äldre bodde kunde kallas för undantaget, eller undantagsstugan.
Köket
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Google. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Soundcloud. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
På 1800-talet blev det vanligt att skilja kök och matlagning från dagligstugan. Det var på många sätt en förbättring att slippa ha rök och eld inne i det rum där alla sov under vintern. Köket kallades ofta för sterset. Här fanns stampat jordgolv och det var trångt vid matlagningen. Maten lagades över öppen eld av gårdens kvinnort. De satte järngrytor och stekjärn på trefötter över elden. En vanlig maträtt i Skåne var råggröt.
Innanför eldhärden finns bakugnen. Det bakades ungefär en gång i månaden. Det tog två till tre dagar att elda upp bakugnen med ris och ved så den skulle bli tillräckligt varm till brödbaket. När ugnen var varm kunde man passa på att baka bröd för en hel månad.
Ser du öppningen till höger bredvid eldstaden? Den leder till sättugnen som värmer upp dagligstugan. Där gick det att stoppa in glöd som sedan värmde sättugn, som också kallades biläggarugn.
Bredvid eldstaden leder en trappa upp bakom skorstenen. Där var det varmt och där kunde några av gårdens barn eller besökande luffare ligga och sova.
Storstugan/ dagligstugan
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Google. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Soundcloud. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
När du kommer från köket till dagligstugan passerar du en ingång som skiljer kök från dagligstuga. Bjälken ovanför dörrhålet kallades för rackarebjälke. Rackaren var en man som tillhörde ett utsatt befolkningsskikt, och som sysslade med slakt av hästar och hundar. Rackaren har gett namn till bjälken men den sociala gränsen gällde även tillfälliga besökare till gården. Alla okända besökare stannade vid kanten till storstugan tills husbonden eller husmodern bjöd in dem i dagligstugan.
Storstugan eller dagligstugan är boningslängans hjärta. I rummet finns både matbord och sängar. På vintern sov alla inne i storstugan eftersom det var det enda rum som hade sättugn eller biläggarugn. Den fylldes på kvällen med glöd från brunnen ved innan folket på gården gick och la sig. Gårdsfolket fyllde sättugnen från ett hål från eldhärden i köket.
Taket är vitt för att det ska bli ljusare i rummet. Det sparades på talgljus och tranlampor så det skulle räcka hela året. Vi får tänka oss en betydligt mörkare miljö än vad vi har i våra hem idag.
Sommarrummet
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Google. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare
Den här delen av hemsidan visar innehåll från Soundcloud. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.
Detta rum saknar helt värmekälla som öppen spis eller sättugn och användes därför inte av gårdens invånare under den kalla årstiden. När det blev varmare framåt sommaren kunde de boende sprida ut sig mer när de sov och då kom sommarrummet väl till pass som sovrum.
Längs väggarna står målade kistor. Kistor i allmänhet fungerade som garderober för de täcken, linnetyger, handdukar och kläder som inte användes just för stunden.