search error_outline

Annas besök på Industri- och slöjdutställningen i Helsingborg 1903

När vi dag talar om Helsingborgs stadsmässor, så tänker nog de flesta på H55 och H99, men visste du att nuvarande Slottshagen var platsen för stadens första stadsmässa? 1903 öppnades grindarna till en stor industri- och slöjdutställning just här.

I Helsingborgs museiamling finns en liten blå skrivbok i vilken en skolflicka vid namn Anna Olsson skrivit små uppsatser. Vi vet ingenting om henne, inte vilken skola hon gick på eller hur gammal hon var, men hennes berättelse om ett besök på Industri- och slöjdutställningen 1903 ger oss en levande bild av utställningen och av hennes upplevelse:

”En dag i början av september besökte jag tillsammans med mina skolkamrater och min lärarinna utställningen i Helsingborg. Vi marscherade klassvis dit och gingo först in i den byggnad, i hvilken det minsta antalet besökande fanns. Vår klass besökte först Industri hallen. Här var mycket att se. Porslinssaker af allehanda slag; många vackra lampor, saker af slipat glas, lerkärl ifrån Höganäs och mycket mer, som jag icke kan räkna upp. Där funnos också väfnader, handarbeten ifrån folkskolorna också ifrån Vanföra skolan. Teckningar voro också utställda, och dessa voro äfven ifrån skolorna. En hel del fotografier funnos där. Flera voro tagna af fotograf Nilsson. Särskildt de, som prinsessan Victoria och doktor Sven Hedin hade tagit på sina resor i Afrika och Asien, tilldrogo sig min uppmärksamhet. Ifrån fotografiavdelningen ledde en trappa upp till midten af utställningen. Här fanns ett förtjusande vackert springvatten. Rundt omkring detta funnos soffor, som inbjödo till hvila.

Ifrån Industrihallen gingo vi till Konsthallen. Denna var byggd i grekisk stil med höga pelare. Inne i denna funnos förtjusande vackra taflor samt en hel del marmorstatyer. De taflor, som mest tilldrogo sig min uppmärksamhet, voro Solnedgången, Midsommarfesten, Namnsdagen, Sångarförbundets ledare Gunnar Vennerberg; Flyttande vildgäss, I dagbräckningen och Det stilla vattnet. De vackra marmorstatyerna voro i mitt tycke Vågen och stranden, Moderskärleken och Grubblaren.

Ifrån tafvelutställningen gingo vi till Ryggåsstugan. Här var mycket hemtrefligt: Till vänster, när man kom in, fanns det bästa rummet: Här inne voro en hel del väfnader och prydnadssaker. Stugans ägarinna var mor Cilhef. Hon jämte två af hennes döttrar voro där. En af dem satt och väfde rödlakan. En annan af väfnaderna som de hade väft, var gobelin.

Därefter besökte vi Nykterhetsutställningen. Här fingo vi höra ett lärorikt föredrag, hvari beskrefs för oss, huru människans organ förstöras genom förtärande af rusdrycker. Vi fingo också höra, huru en gosse genom att taga sitt första glas vin fick smak för denna dryck, så att han fortsatte att dricka och slutligen blef drinkare.

Sedan gingo vi till Statisticum. Här inne framställdes på rullar, huru mycket brännvin som åtgår i Sverige på en dag, huru många fartyg som passera en svensk hamn m.m.

Vi skulle också se, huru vackert det är i vårt kära fosterland. Detta framställde ”Sverige rundt” för oss, och naturligtvis skulle vi också gå dit. Vi fingo se i förstoringsglas den ena vackra taflan efter den andra, och man tyckte liksom, att man följde med på en resa genom hela Sverige.

En af utställningens bästa sevärdheter var Grufvan. Med tanken härpå gladde jag mig mycket att äfven få se den. Vi hissades ner, och man tyckte, att man kom mycket långt ner, men i själfa verket var det inte så, utan man kom blott ett par meter ner i jorden. Där var en en karl nere som visade oss vägen. På flera ställen såg man arbetare, som hackade upp kol och andra körde med hästar. När man så gick längre upp fick man se taflor öfver alla Skånes stenkolsgrufvor. Framför hvarje tafla funnos en del stenar och tegel och skiffer och flera andra bergarter. Jag tog en liten skiffersten som minne ifrån mitt besök i Grufvan.

Men vi skulle väl blott icke se, huru det såg ut inne i hvarje hall, utan också se något på utställningens omgifvning. Där, man förr hade plöjt och sått, voro nu stora, breda gångar, sammetsmjuka gräsmattor och vackra blomsterrabatter. I Döllings vackra villa blef hela vår klass bjuden på kaffe af vår lärarinna.

Ehuru nästan genomvåt var jag mycket nöjd med min dag och helt säkert kommer detta mitt besök på Helsingborgsutställningen att stå i lifvligt minne för mig under hela mitt lif.”

Vy över utställningen. Till höger syns Statisticum, som Anna och hennes klass besökte.

Industrihallen var utställningens största byggnad och här fanns mycket att se. En mängd företag inom olika produktgrupper ställde ut här.

Ryggåsstugan kom från Västra Karup och här visades både originalinredning samt delar av slöjdutställningen.

Interiör från konsthallen.

Utdrag ur Annas skrivbok.