search error_outline

Spåren efter H55

Fredagen den 10 juni 1955 invigdes H55-utställningen i Helsingborg. Solen strålade, 10. 000 ballonger släpptes mot en klarblå himmel och Kung Gustav VI Adolf höll tal. Festligheterna avlöste varandra och besökarna strömmade till. Under 80 dagar tog sammanlagt över en miljon besökare del av mässområdets olika utställningar som handlade om modern arkitektur, formgivning och ett bättre boende. Allt genomsyrades av en önskan om att sprida idén om det goda livet och en enklare vardag.

Köerna ringlade sig långa till H55. Fotograf: Lindberg Foto

H55 har lämnat ett stort avtryck i Helsingborgs museisamling. En snabbsökning i vår databas ger över 2000 träffar. Fotografier, arkivmaterial, souvenirer och bruksföremål samsas på hyllorna i våra magasin. Låt oss ta en titt på ett litet urval.

Fotografen Olle Lindberg har efterlämnat en stor mängd bilder då han var ackrediterad för att dokumentera utställningen. Andra fotografer som förevigade utställningen var exempelvis hovfotograf Arne Wahlberg och Göran Jonsson från Expo-Foto.

För en hel generation design- och arki­tek­tur­­­­intresserade blev H55 ett be­grepp. Etablerade formgivare visa­de nya kollektioner, och unga ny­komlingar fick en chans att visa upp sig för en stor publik. Många av serviserna som lanserades på H55 har idag blivit klassiker.

Stig Lindberg formgav serien Domino 1954 för Gustavsberg och lanserade den på H55. Objekten med sitt tidstypiska uttryck har olika geometriska former i olika färgsättningar, även om det är den svartvita som är vanligast. Det var dock Stig Lindbergs ugnsfasta servis Terma som väckte störst uppmärksamhet, ja den var till och med en världssensation. Terma tillverkades i Novarlit, ett material som tål snabb upphettning och snabba temperaturväxlingar och tanken var att den moderna familjen enkelt skulle kunna ta servisdelarna direkt från ugnen och ställa på bordet utan att behöva extra uppläggningsfat. Servisen Spisa Ribb designade Stig Lindberg för att matchat Terma.

Servisen Terma, designad av Stig Lindberg, väckte sensation på H55.

Servisen Spisa Ribb designade Stig Lindberg för att matchat Terma

Stig Lindberg lanserade ytterligare en servis på H55, nämligen Colorado. Den är inte lika känd och är, i motsats till mycket annat av formgivaren, enfärgad. Servisen finns i olika färger som tillsammans bildar ganska djärva kombinationer: svart, limegrönt, ljusblått och mörkgrönt bland annat.

En av Rörstrands stora servisklassiker är Koka Blå. Den designades av Hertha Bengtsson till H55 och kom i produktion året efter. Även Koka Blå var ugnseldfast och den var tänkt som vardagsservis – robust, praktisk och slittålig. Servisen, som senare även tillverkades i andra färger, fick guldmedalj i italienska Faenza 1956 och priset God Form 1961. Först 1988 lades tillverkningen ned.

Koka Blå designades av Hertha Bengtsson till H55.

Även Marianne Westman var knuten till Rörstrands porslinsfabriker. Till H55 ritade hon den ikoniska servisen Picknick. Frukt, grönsaker och fiskar målade i starka färger i enkla former var något helt nytt och banbrytande. Rörstrand tillverkade Picknick till 1969 men 2009 inledde Marianne Westman ett samarbete med Almedahls och servisen fick nytt liv igen.

Kastrull ur serien Picknick designad av Marianne Westman.

Höganäsföretaget Andersson & Johansson (efter grundarna Karl Andersson och Sigfrid Johansson) tillverkade främst funktionella bruksvaror. På H55 presenterades företagets första fullständiga servis, nämligen Old Höganäs. Till en början glaserad i gult, inspirerat av det ljusa blyglaserade godset från Höganäsbolaget, och senare även i brunt, olivgrönt och blått.

På H55 presenterade Anderson & Johansson servisen Old Höganäs.

Med sina kryddburkar i räfflad stengods, var Signe Persson Melin en av dem som fick sitt genombrott på H55. Kryddburkarna tillverkades för hand mellan 1955 och 1966 och det sägs vara omöjligt att få tag i alla varianter eftersom Signe ofta gjorde dem efter kundernas önskemål.

Signe Persson Melins handgjorda kryddburkar.

Textilkonstnären och formgivaren Astrid Sampe inspirerades av kryddburkarna och ritade en kökshandduk som fortfarande är mycket populär, nämligen Perssons kryddskåp. Den ingick i hennes banbrytande serie Linnelinjen som presenterades på H55. Kökshanddukarna i serien, var de första med tryckt dekor i flera färgställningar. Astrid Sampe ställde också ut mattor och hon ansvarade även för inredningen av restaurangen på Parapeten.

Astrid Sampes serie kökshanddukar Linnelinjen var de första med tryckt dekor i flera färgställningar.

Barbro Nilsson och Marianne Richter som båda var knutna till Märta Måås-Fjetterströms textilverkstad i Båstad fanns representerade på H55. I museets samling finns mattan Tånga, komponerad av Barbro Nilsson till H55 och Marianne Richters konstvävnad föreställande stiliserade segelbåtar i en blålila färgskala. Som kuriosa kan nämnas att samma vävnad senare fick en plats på Rådhuset, nämligen i förrummet till borgmästarrummet. Där hängde den fram till 2015, då den skänktes till Helsingborgs museers samling.

Marianne Richters konstvävnad med stiliserade segelbåtar.

Mattan Tånga komponerades av Barbro Nilsson till H55.

Matbesticket Servus ritades av Sigurd Persson 1954 för Kooperativa Förbundet (KF) och presenterades både på H55 och på Slöjdföreningens utställningsturné till flera stora städer i världen. Under turnén prisbelöntes Perssons bestick på ett antal större utställningar bland annat i Milano. Genom KF:s butiksnät kom Servus att säljas runt om i landet och lär fortfarande vara ett av de mest sålda besticken i Sverige.

Matbesticket Servus ritades av Sigurd Persson 1954.

Genom att centrifugera glasmassa istället för att blåsa glaset, skapade Sven Palmqvist hållbara, enkla och vackra skålar till ett överkomligt pris. Fuga, som skålarna kallades, tillverkades i olika färger och storlekar, fick sitt genombrott på H55.

Sven Palmqvists skålar, Fuga, fick sitt genombrott på H55.

Bengt Orup deltog rent organisatoriskt i konsthantverksavdelningen men framförallt deltog han som konstnär. Han gjorde en 11 meter lång väggmålning och deltog med målningar och glas i utställningssalarna. Han skapade också en uppskattad souvenir, tre små glasskulpturer: Truls, Neofrit och Urd.

Bengt Orup skapade en uppskattad souvenir till H55, tre små glasskulpturer: Truls, Neofrit och Urd.

Redan under förarbetet till H55, hade en särskild kommitté fått i uppdrag att göra ett urval över vilka souvenirer som skulle säljas. Det var viktigt att de höll en hög standard. Förutom minnesmynt, kragnålar, broscher och liknande föremål, kan nämnas ett askfat i rostfritt stål designade av Pierre Forsell, tillverkade på Gense och ett askfat i stengods designade av Arthur Percy, tillverkade på Gefle Porslinfabrik. Ett smyckeset i blåglaserad porslin ritat av Carl-Harry Stålhane, producerades av Rörstrand.

Minnesmynt från H55.

Askfaten i rostfritt stål, designades av Pierre Forsell.

Det finns så mycket mer att säga om H55: de dagliga uppskattade programaktiviteterna, nöjesfältet, den sensationella vattenorgeln, barnens eget område Leka och lära där de kunde lära sig skillnaden mellan vänster- och högertrafik och att Sveriges första hamburgare serverades på utställningen!

Trots att H55 gick med ekonomisk förlust, så var utställningen en stor succé och Helsingborg fick nationell och internationell uppmärksamhet. Dessutom bjöds stadens invånare på seklets största och mest oförglömliga fest!

Läs mer: ”Minnen från framtiden H55 1955 – 1995”, red. Karin Gustavsson, Lars-Eric Jönsson

Kring Kärnan 33 ”Design vad är det” Med fokus på H55”