Tesilen

Kanske tycker du, precis som vi här på Helsingborgs museum, väldigt mycket om att dricka te? Denna varma och hälsosamma dryck som använts av människor i över 1700 år. Drycken härstammar från Kina, som än idag är världens största producentland – över 900,000 ton te/år! Till Europa kom drycken med de så kallade ostindiefararna, och blev en stor modedryck under 1600- och 1700-talet. I Sverige blev drycken populär först på 1700-talet, och då framförallt i de högre samhällsklasserna. Det var även vid denna tid som de föremål vi idag kopplar till te, började tillverkas i större omfattning. Tekannor, tedosor, tekoppar, tebord och till och med hela tekök. Föremål av det något mer delikata slaget kom dock att dröja till det tidiga 1800-talet.

Ett sådant föremål är tesilen, vilken inte är helt främmande i Helsingborgs museisamling. Den förekommer i såväl silver som porslin och lergods, i olika former och färger. Just därför återfinns få motiveringar till att lyfta in ytterligare en tesil i samlingarna… Men, under 2019 fick vi syn på en helt unik tesil, som vi direkt beslutade att lyfta in i samlingen. En rund tesil från 1842, i silver på tre ben med skaft. Insidan har spår efter förgyllning, och den är stämplad och försedd med monogram på insidan av skaftet. Otroligt delikat i sin utformning, med sköra detaljer i handarbetad elegans. Men det var inte föremålet i sig som lockade vår blick, utan dess hantverkare. Säger möjligtvis ”Jonas Frohm” er något? Kanske känner ni igen efternamnet från Mauritz Frohm, Helsingborgs första stadsarkitekt? Självklart gör ni det. Jonas Frohm var nämligen far till Mauritz, och var en av få erkända juvelerare och guldsmeder i Helsingborg. Trots det vet vi mycket lite om Jonas, och därför är det extra roligt att få uppmärksamma ett verk av just honom. Genom tesilen kan vi närma oss Jonas och hans hantverk. Trots att föremål inte besvarar frågor, innehåller tesilen mängder av information. Genom dess form, funktion och dekoration skvallrar den om Jonas erfarenhet, identitet och sociala relation. Jonas var skicklig, vilket kan utläsas genom tesilens detaljrikedom. Baserat på form och material tillverkades den troligtvis för en person i det högre samhällsskiktet. Att Jonas i sin tur använde sig av ädla material i sitt hantverk, visar på att han själv hade det ganska gott ställt.

Föremål är alltså inte autonoma, transparenta eller självklara – de kräver sin uttolkare. Men perspektivet på föremål och människor som varandras skapare, gör det hela väldigt intressant. Alla de ting du har omkring dig, är agenter och behållare i ditt sociala liv. Tänk på det, nästa gång du sätter dig ner med en kopp te.