I Helsingborgs museisamlingar finns några brev från slutet av 1800-talet som speglar kontakten mellan en lokal affärsman och en äventyrlig polarfarare. Nils Persson och Samuel August Andrée kom att växla brev, idéer och hövligheter under våren 1896. Persson kom att betala en liten del av den stora Andréexpeditionen 1897 genom att bekosta framtagandet av de s k ”flytbojarna”. Dessa var en avancerad form av flaskpost som användes för berätta för omvärlden om expeditionens framsteg. Båda var samma andas barn – teknikoptimism och framstegstro kunde göra det tillsynes omöjliga möjligt.

Under 1800-talet var det vanligt att man skapade en minnestavla över den som avlidit. I Helsingborgs museisamling finns många vackra...

Museisamlingen är full med skor. Men vad kan de berätta, och vad är egentligen stampestövlar för något? Se när Helsingborgs...

Mobiltelefonen, kompisen du alltid har med dig vart du än tar dig. Du mejlar, ringer, tar bilder och filmar eller...

Vad berättar fem brudklänningar ur museisamlingen? Varför var det vanligt under 1800-talet att bruden var klädd i svart? Lyssna till...

När Annika skänkte sin gamla cykel till Helsingborgs museum bifogade hon en berättelse där hon låter oss följa med hennes och cykelns gemensamma resa.

I Helsingborgs museums arkiv finns Bernhard Paulssons vaxduksböcker bevarade. Efter ett långt yrkesliv som skräddarmästare drog han sig tillbaka och ägnades sig åt att skriva ner minnen och berättelser från gamla Helsingborg.

Att koka in frukt och grönsaker på burk är ett bortglömt men väldigt bra sätt att ta hand om en skörd. Klara Johansson visste hur man gjorde och fyllde sin källare på Flyborgsgatan 24 med allehanda läckerheter. År 2002 lämnade Karl Axel Johansson sin mors välanvända konserveringsapparat till museet.

I det naturhistoriska magasinet på Kulturmagasinet finns skelettet av en lejonhona som en gång levde på ett menageri i Malmö. I mars år 1907 såldes kroppen av djuret till Helsingborgs museum.