search error_outline

Järnvägens spår i Helsingborgs historia

En byggnad “ser på” när ett godståg rullar genom centrala Helsingborg över Järnvägsgatan på väg till Norra Hamnen. I bakgrunden syns den gamla Centralstationen och Södra Hamnens bangård. Källa: https://museum.helsingborg.se/web/object/760047

När järnvägen byggdes i Sverige började samtidigt stora förändringar ske både i stad och på landsbygd. Utvecklingen, som tog Sverige från att vara huvudsakligen ett agrart land till en industrination, gick väldigt fort. Som ett exempel hade Helsingborg 1860 5 333 invånare och 30 år senare hade staden växt till 20 410 invånare. En av anledningarna till detta är att 1865 fick staden sin första järnvägsförbindelse, som under de kommande decennierna utvecklades. Tack vare järnvägen kunde industrierna växa och öka produktionen, vilket skapade många arbetstillfällen.

Tillströmning till städerna kan betraktas mera som en indirekt effekt av järnvägens utveckling, som i första hand gynnade industrins utveckling och som i sin tur behövde få tag på arbetskraften som kom från den omkringliggande landsbygden. Järnvägen må ha bundit ihop landets städer och större orter men staden fann till väldigt stor del sin arbetskraft på nära håll. För många som flyttade till Helsingborg var deras vistelse ibland kortvarig. Antingen fann de att stadslivet inte passade dem, många fick även hemlängtan. För många var Helsingborg bara en hållplats till nästa destination, vilket under den senare hälften av 1800-talet ofta betydde Amerika.

Jämfört med resten av Europa kom järnvägen relativt sent till Sverige. I England började man bygga järnväg redan under 1830-talet och från 1847 fanns den i Danmark. Varför den dröjde med att komma till Sverige beror på att Göta kanal hade färdigställts 1832 och det fanns intressenter i maktpositioner som ville se till att kanalen blev ordentligt lönsam innan de började introducera nya kommunikationsvägar. Fast utveckling runtom i landet gick snabbt fram, och de framväxande industrierna var i stort behov av mera effektiva transportmedel. 1854 lyckades äntligen påtryckningarna och Riksdagen röstade fram att anlägga stambanorna, däribland den Södra stambanan. Från början var det tänkta att den skulle innehålla flera slutstationer men det blev endast Malmö via Lund, vilket innebar att Helsingborg låg utanför.