Målerikonservering
På målerikonserveringen arbetar vi främst med konstsamlingen. Det rör sig mest om målningar på duk och pannå, men också om konst på papper och annat bemålat material. Många av målningarna är från 1800-1900-talen och är utförda med traditionella tekniker och material. Men vi har också samtidskonst i vår samling som kan bestå av en mängd olika moderna material som vi inte riktigt vet hur de kommer att åldras i framtiden.
Arbetet som görs inom målerikonserveringen kan bestå av rengöring av ytskikt, fästning av lösa färgskikt, kittning, lagningar av revor och hål, retuschering/korrigering av missfärgningar och dylikt, ytbehandling/fernissning eller att släta ut en deformerad målning på ett lågtrycksbord.
Vi jobbar också med att tillgängliggöra konsten, både digitalt genom vår databas Carlotta, men också genom utlån inom Helsingborg stad, som depositionslån/långtidslån och till utställningar på andra museer och institutioner.
Vid såväl utlån som vid konservering och nyförvärv görs en dokumentation.
Vi undersöker konstverkens tillstånd, dokumenterar tekniker, material och konserveringsmetoder för att bara nämna en del av vårt arbete. Vi går helt enkelt igenom och dokumenterar uppgifter som kan vara till nytta för framtida kollegor och forskare.
Att undersöka en målning kan gå till på många sätt. Vanligast är att göra en så kallad avsyning. Det innebär att man gör en okulär undersökning och tillståndsbedömning, gärna med förstoringsglasögon och bra ljus. Släpljuset kommer bra till pass och är till stor hjälp för att se ojämnheter, färgresningar och andra skador. Sedan dokumenteras skadebilden i text och bild.
Då vet vi i vilket tillstånd och vilka skador konstverket har just nu och kan se om något förändras över tid.
Att även undersöka baksidan av ett konstverk kan ge värdefull information. Då kan vi se vad konstnären har använt för material och ibland finns inskriptioner och annan information som kan vara av intresse.
I vår ateljé har vi också möjlighet att undersöka föremålen med UV-ljus (ultraviolett ljus).
UV-ljus används för att se förändringar på föremålets yta. När vi belyser ett objekt med UV-ljus uppstår en reflektion i ytan som kallas fluorescens.
Eftersom olika material fluorescerar olika kan vi särskilja dem. Vi kan se om ett föremål har konserverats tidigare eftersom åtgärderna blir synliga i en annan färg än originalet.
Har du frågar kring konstsamlingen eller målerikonservering är du välkommen att kontakta Christina Gräbe: christina.grabe@helsingborg.se