Bildtext: ”Från Hälsovägen i Helsingborg” av Olof Hoffer En vacker dag vid 1900-talet början ställde Olof Hoffer upp sitt staffli...

Vad besöker den genomsnittlige turisten under en vistelse i Helsingborg? Vi vet att många ser Sofiero, Mariakyrkan, bestiger Kärnan och...

Vad blir det för mat idag? Skolmaten har under olika tider blivit både rosad och risad. På bilden från Wieselgrensskolans matsal 1953 ses dock barnen äta med god aptit. Maten tillreddes i skolans eget kök av ”mat-tanterna”. Rostfria bunkar för matberedning ingick i kraven på hygien från 1940-talet då det nya villkorade statsbidraget för skolmat infördes. I kraven ingick också att uppfostra eleverna i goda matvanor, gott bordsskick samt att det skulle vara trivsamt i samband med måltiderna.

En levande julskyltning i centrum 1960. Med hjälp av en leksakskatalog kan det väl inte bli några missförstånd kring vad...

Personal från Svenska TV-fabriken utanför byggnaden Idag är det svårt att föreställa sig en värld utan TV och rörliga bilder,...

Följ med på besök till en riktig lanthandel guidad av Britta Blandford, växte i miljön. Britta föddes 1914 och var dotter till Ellen och Richard Blandford som ägde lanthandeln i Fjärestad. Den levande berättelsen följde med när Ellens klänning och fotografier skänktes till Helsingborgs museers samling.

När Lena Cronström skänkte föremål från sin fars moster, Anna Forsberg, följde även en fin berättelse med. Anna var gift med Hjalmar Forsberg som var överlärare på Slottsvångsskolan och kommunfullmäktiges ordförande ett antal år. Genom Lenas berättelse får vi följa med på en rundtur i familjen Forsbergs trivsamma hem på Skogstorpsgatan 2.

För inte så längesedan kompletterades Helsingborgs museisamlingar med bronsskulpturen ”Getapågarna”, inventarienummer 302-2020.

Kanske tycker du, precis som vi här på Helsingborgs museum, väldigt mycket om att dricka te? Denna varma och hälsosamma dryck som använts av människor i över 1700 år. Drycken härstammar från Kina, som än idag är världens största producentland – över 900,000 ton te/år! Till Europa kom drycken med de så kallade ostindiefararna, och blev en stor modedryck under 1600- och 1700-talet. I Sverige blev drycken populär först på 1700-talet, och då framförallt i de högre samhällsklasserna. Det var även vid denna tid som de föremål vi idag kopplar till te, började tillverkas i större omfattning. Tekannor, tedosor, tekoppar, tebord och till och med hela tekök. Föremål av det något mer delikata slaget kom dock att dröja till det tidiga 1800-talet.