Berättelser ur samlingen

Denna artikel är skriven av Agardh Hjärne, student vid mastersprogrammet för historiska studier, Lunds universitet. Under höstterminen 2024 praktiserade han på Helsingborgs museum och tog hand om en ny gåva till museet.

Tavlan på bilden föreställer bostadshuset på Prästgatan 18 och har tillverkats av Harald Grahn. Tittar du noga så ser du att en stor del av tavlan är gjord av tändstickor som limmats tätt intill varandra och sedan bemålats. I de fyra fönsterna som vetter åt gatan hänger vita gardiner och bakom porten syns grönskande träd. Ovanför huset står ristat: Prästgatan No 18.

När järnvägen byggdes i Sverige började samtidigt stora förändringar ske både i stad och på landsbygd. Utvecklingen, som tog Sverige...

Tack vare telegrafen var det möjligt att snabbt skicka meddelanden och sprida och ta emot nyhetshändelser från såväl det egna...

Det går inte att understryka tillräckligt hur viktiga de tidiga innovationerna inom transport var för människor i deras vardag och...

Till skillnad från många andra städer längs den skånska västkusten har Helsingborg aldrig haft en naturlig hamn. Trots denna avsaknad...

Under det tidiga 1890-talet, samtidigt som cykeln höll på att ta omvärlden med storm, fångade Nanny Palmkvist hela Sveriges uppmärksamhet...

En flygresa från Köpenhamn till Paris tar idag ungefär två timmar. Tänk dig istället att resan skulle ta fyra dagar med buss, att du under färden satt bekvämt tillbakalutad och med jämna mellanrum blev serverad mat och dryck av en trevlig värdinna som dessutom skötte alla gränskontroller och hotellbokningar längs vägen. I mitten av förra seklet var detta en verklighet för alla de resenärer som valde att låta AB Linjebuss transportera dem till valda delar av Europa.

I Helsingborgs museisamling finns 120 stycken skäktknivar,ett redskap som användes då linet skulle bearbetas och befrias från vedämnen. De flesta är så kallade fästmögåvor och vackert bemålade, oftast med blommor. På en del finns också årtal och initialer. Andra skäktknivar är enklare och omålade, troligen mer vardagligt använda.

Framför den lilla kolonistugan sitter paret Ida och Martin Johansson. Hon, med en dagstidning i knät och han, bekvämt tillbakalutad, rökandes långpipa. Genom den öppna dörren anar vi ett bord med spetsduk på vilket en pelargonia står. Paret bor med sina barn på bekvämt avstånd från kolonin i det relativt nybyggda huset med adressen Södra Stenbocksgatan 135 (huset revs i början av 1980-talet).

Hur träffades och umgicks människor utomhus för hundra år sedan? Har umgängesformerna förändrats mot hur vi träffar varandra idag? Och...

När vi dag talar om Helsingborgs stadsmässor, så tänker nog de flesta på H55 och H99, men visste du att nuvarande Slottshagen var platsen för stadens första stadsmässa? 1903 öppnades grindarna till en stor industri- och slöjdutställning just här.

Helsingborgs första stadsmässa

De äldsta fotografierna i museets samling är dagerrotypier från mitten av 1800-talet. Där finns runt ett 30-tal som har kommit till museet genom olika donationer eller som har köpts in via auktion.

En del av porträtten är okända medan en del är signerade med namn på den avbildade eller ett släktband så som ”min fader”. Ofta är även titeln med på den avbildade vilket visar att det inte var vem som helst som hade råd att få sitt porträtt taget. Till en början var exponeringstiderna så långa att speciella nack- och huvudstöd användes för att de avporträtterade skulle kunna vara stilla. Porträtten är därför väldigt statiska och det är sällan man ser att någon ler.

Dagerrotypierna är mycket känsliga och måste bevaras bakom en glasskiva i en förseglad ram eller ask för att silvret inte ska oxidera. På Helsingborgs museum förvaras alla porträtten i speciella syrefria askar i ett rum som håller en temperatur på endast 8 grader. Detta med en förhoppning om att ge dem evigt liv.

Bland de äldre porträtten finns även andra liknande tekniker så som ambrotypier och ferrotypier.

Fredagen den 10 juni 1955 invigdes H55-utställningen i Helsingborg. Solen strålade, 10. 000 ballonger släpptes mot en klarblå himmel och Kung Gustav VI Adolf höll tal. Festligheterna avlöste varandra och besökarna strömmade till. Under 80 dagar tog sammanlagt över en miljon besökare del av mässområdets olika utställningar som handlade om modern arkitektur, formgivning och ett bättre boende. Allt genomsyrades av en önskan om att sprida idén om det goda livet och en enklare vardag.

Hösten 2019 skänktes ett fotoalbum till Helsingborgs museum. Fotoalbumet som har ägts av olika personer i samma släkt, har gjort...

Året var 1999 och på andra sidan millenniumskiftet väntade framtiden. På århundradets sista bomässa fanns det många möjligheter att reflektera, reagera och summera seklet som gått och samtidigt se vart vi var på väg.

Bernhard Paulson, född 1864, var skräddarmästare i Helsingborg, men också amatörarkeolog och mycket intresserad av Helsingborgs historia. Bland allt han...

"En bil har setts på Malmös gator". Denna sensationella nyhet kunde man läsa i ett flertal tidningar år 1900. Vid den här tiden var det endast ett fåtal välbeställda svenskar som hade råd med en sådan nymodighet. Men hur skulle de dyrbara automobilerna förvaras? Garage i dagens mening fanns ännu inte utan vagnslider och häststallar fick duga.

Bildtext: ”Från Hälsovägen i Helsingborg” av Olof Hoffer En vacker dag vid 1900-talet början ställde Olof Hoffer upp sitt staffli...

Vad besöker den genomsnittlige turisten under en vistelse i Helsingborg? Vi vet att många ser Sofiero, Mariakyrkan, bestiger Kärnan och...

Vad blir det för mat idag? Skolmaten har under olika tider blivit både rosad och risad. På bilden från Wieselgrensskolans matsal 1953 ses dock barnen äta med god aptit. Maten tillreddes i skolans eget kök av ”mat-tanterna”. Rostfria bunkar för matberedning ingick i kraven på hygien från 1940-talet då det nya villkorade statsbidraget för skolmat infördes. I kraven ingick också att uppfostra eleverna i goda matvanor, gott bordsskick samt att det skulle vara trivsamt i samband med måltiderna.

En levande julskyltning i centrum 1960. Med hjälp av en leksakskatalog kan det väl inte bli några missförstånd kring vad...

Personal från Svenska TV-fabriken utanför byggnaden Idag är det svårt att föreställa sig en värld utan TV och rörliga bilder,...

Följ med på besök till en riktig lanthandel guidad av Britta Blandford, växte i miljön. Britta föddes 1914 och var dotter till Ellen och Richard Blandford som ägde lanthandeln i Fjärestad. Den levande berättelsen följde med när Ellens klänning och fotografier skänktes till Helsingborgs museers samling.

När Lena Cronström skänkte föremål från sin fars moster, Anna Forsberg, följde även en fin berättelse med. Anna var gift med Hjalmar Forsberg som var överlärare på Slottsvångsskolan och kommunfullmäktiges ordförande ett antal år. Genom Lenas berättelse får vi följa med på en rundtur i familjen Forsbergs trivsamma hem på Skogstorpsgatan 2.

För inte så längesedan kompletterades Helsingborgs museisamlingar med bronsskulpturen ”Getapågarna”, inventarienummer 302-2020.

Kanske tycker du, precis som vi här på Helsingborgs museum, väldigt mycket om att dricka te? Denna varma och hälsosamma dryck som använts av människor i över 1700 år. Drycken härstammar från Kina, som än idag är världens största producentland – över 900,000 ton te/år! Till Europa kom drycken med de så kallade ostindiefararna, och blev en stor modedryck under 1600- och 1700-talet. I Sverige blev drycken populär först på 1700-talet, och då framförallt i de högre samhällsklasserna. Det var även vid denna tid som de föremål vi idag kopplar till te, började tillverkas i större omfattning. Tekannor, tedosor, tekoppar, tebord och till och med hela tekök. Föremål av det något mer delikata slaget kom dock att dröja till det tidiga 1800-talet.

I Helsingborgs museisamlingar finns några brev från slutet av 1800-talet som speglar kontakten mellan en lokal affärsman och en äventyrlig polarfarare. Nils Persson och Samuel August Andrée kom att växla brev, idéer och hövligheter under våren 1896. Persson kom att betala en liten del av den stora Andréexpeditionen 1897 genom att bekosta framtagandet av de s k ”flytbojarna”. Dessa var en avancerad form av flaskpost som användes för berätta för omvärlden om expeditionens framsteg. Båda var samma andas barn – teknikoptimism och framstegstro kunde göra det tillsynes omöjliga möjligt.

Under 1800-talet var det vanligt att man skapade en minnestavla över den som avlidit. I Helsingborgs museisamling finns många vackra...

Museisamlingen är full med skor. Men vad kan de berätta, och vad är egentligen stampestövlar för något? Se när Helsingborgs...

Mobiltelefonen, kompisen du alltid har med dig vart du än tar dig. Du mejlar, ringer, tar bilder och filmar eller...

Vad berättar fem brudklänningar ur museisamlingen? Varför var det vanligt under 1800-talet att bruden var klädd i svart? Lyssna till...

När Annika skänkte sin gamla cykel till Helsingborgs museum bifogade hon en berättelse där hon låter oss följa med hennes och cykelns gemensamma resa.

I Helsingborgs museums arkiv finns Bernhard Paulssons vaxduksböcker bevarade. Efter ett långt yrkesliv som skräddarmästare drog han sig tillbaka och ägnades sig åt att skriva ner minnen och berättelser från gamla Helsingborg.

Att koka in frukt och grönsaker på burk är ett bortglömt men väldigt bra sätt att ta hand om en skörd. Klara Johansson visste hur man gjorde och fyllde sin källare på Flyborgsgatan 24 med allehanda läckerheter. År 2002 lämnade Karl Axel Johansson sin mors välanvända konserveringsapparat till museet.

I det naturhistoriska magasinet på Kulturmagasinet finns skelettet av en lejonhona som en gång levde på ett menageri i Malmö. I mars år 1907 såldes kroppen av djuret till Helsingborgs museum.

Med andra möjligheter hade Johan Carlssons liv sannolikt sett annorlunda ut. Hans evighetsmaskiner och flygplansmodeller vittnar om begåvning, men i sin samtid beskrevs han som ett original.