Kranium från St. Nicolai kyrkogård

Museala och arkeologiska samlingar sitter på massor av information som bara väntar på att bli upptäckt, det har arkeologistudenterna Izabelle, Michelle och Cornelia på Lunds Universitet tagit fasta på. I samband med sina examensarbeten om huvudskador har de gått igenom materialet från utgrävningen av St. Nicolai kyrkogård i Helsingborg.

De har synat varje kranium noggrant i jakt på skador, ”Vi tittar på hur vanligt det var med huvudskador, vilken typ av våld som orsakat skadan och om offret överlevde”. Materialet är indelat i tidig, hög och sen medeltid vilket också ger möjlighet att utläsa förändringar i våld och överlevnad. Generellt ser det ut som om våldsfrekvensen var lägre under högmedeltiden, detta kan hänga samman med att perioden var mindre orolig än tidig och sen medeltid. En annan tendens är att våld med vassa föremål var vanligare under tidig medeltid medan trubbigt våld främst förekom under sen medeltid. Varför det är så har studenterna ännu inte något bud på. Tittar man på överlevnadsfrekvensen visar materialet att offren från sen medeltid oftare överlevde sina skador, här har utvecklingen av läkekonsten möjligtvis varit en bidragande orsak men där finns även andra möjliga faktorer, berättar Michelle.

Det har tagit studenterna en vecka att gå igenom de 280 kranierna, nu väntar analys och skrivarbete. Efter framläggningen i januari kan vi se fram emot att veta ännu lite mer om hur några av medeltidens helsingborgare levde och dog.

Bilder:
1-2: Tidig medeltid. Troligtvis skarpt trauma med påbörjad läkning.
3: Senmedeltid. Kranium med påbörjad läkning, offret dog troligtvis av skadan efter några veckor.
4: Senmedeltid. Kvinna med projektilskada, projektilen sitter kvar i kraniet.