Ta del av traditionella folkdanser under midsommar
Under midsommarfirandet på Fredriksdal museer och trädgårdar kommer besökarna få ta del av några av de folkdanser som dansades i skånska bygder en gång i tiden. Folkdansens Vänner som leder midsommarfirandet på Fredriksdal är stolta över att dansa enligt skånsk tradition.
Under 1970-talet började Börje Wallin från föreningen forska på gamla folkdanser. Han hittade bland annat uppteckningar från Nils Månsson Mandelgren. Han var folklivsforskare född i Ingelsträde utanför Höganäs, och han dokumenterade allmogens liv under 1800-talet, däribland danser. Många av danserna hade helt glömts bort genom åren, men i och med återupptäckten har de nu fått nytt liv. Under firandet kommer Folkdansens vänner bland annat bjuda på en ”Engelska”. En modedans som varit allmänt populär i Europa sedan 1600-talet. Det publiken kommer få se är en lokal version nedtecknad i Kullabygden på 1800-talet.
Det blir också fart och fläkt med skånska tävlingslekar, däribland ”skinnkompass”. Namnet kommer från franskans ”le cinq pas”, vilket betyder de fem stegen. En klassiskt felhörning, liksom Vårfrudagen blivit våffeldagen. I leken lägger man svärd, halmstrån eller pinnar i kors. I korset ska sen de tävlande göra stegkombinationer som går snabbare och snabbare. Förutom att vara underhållande användes leken också för att hitta skickliga soldater, den som är kvick i steget kan också bli en bra militär.
Självklart kommer även publiken att bjudas upp att dansa, både klassiska ringlekar kring majstången och till en Polonäs. Stora fester förr i tiden inleddes ofta med Polonäs. Den var så enkel att alla festdeltagarna kunde vara med. I en polonäs promenerar man till musiken, och här kan de flesta vara med även om man inte brukar dansa.
Här kan du träna i förväg om du vill (länk öppnas i nytt fönster)
Den riktigt vågade tar sig sedan en vals, schottis eller polka på dansbanan när det är dags för logdans!
Läs mer om midsommarfirandet på Fredriksdal och ta del av programmet här
Mer info
Engelska i stor ring
”Engelskor” har varit populära i Europa sen mitten av 1600-talet. Danserna spreds från de brittiska öarna främst via hoven och dansmästarnas dansböcker, men danserna och låtarna har även spridits via sjöfarten. Till Skåne kom Engelskorna på 1700-talet och var populära länge. Dansen är upptecknad i Kullabygden på 1800-talet.
Bondbröllop anno 1850
Folkdansens vänner ska framföra hur ett bröllop kunde firas i mitten av 1800-talet. Många av ceremonierna i denna bröllopsfest bygger på Eva Wikströms uppteckningar av allmogens seder i våra trakter i nordvästa skåne. Hela bröllopsföljet åkte till bröllopsgården, där man bänkade sig till en verklig festmåltid. Spelmännen spelade under måltiden, och efteråt tågade brudpar och gäster, med spelmännen i täten, till dansplatsen för att där börja dansen. Det är här vi kommer in i handlingen.
Brudparet hade mycket att göra under dansen på bröllopsfesten. Bruden skulle dansa med alla karlarna och brudgummen med alla fruntimren, enligt bestämd ordning. Första dansen gick till prostparet. Först efter alla skyldighetsdanser fick brudparet äntligen dansa med varandra, en brudpolska. Dansen fortsätter, man betalar spelmännen för det dansstycke man önskar. Det dansas Väva Vadmal och Kadrilj. Man dansar hatten av brudgummen och kronan av bruden.